Visar inlägg från oktober 2018

Tillbaka till bloggens startsida

Handlar om

Ryktet går

Idag handlar det om rykten. En mer inofficiell beskrivning av någon eller något som baserar sig på hörsägen. I denna fallgrop tror jag många har befunnits sig någon enstaka gång under sin livstid. Finns till och med människor som tror på allt och ifrågasätter därför inget. Ryktet går! Allt var banalt från första början. En medelålders kvinna bosätter sig i byn. Hennes intresse är att skapa något med sina händer. Hon går klädd som en bohem. Färgglada långkjolar, blusar med volanger. Alltid hade hon täckt sitt hår med olika schaletter i starka färger. Kvinnan heter Laila. Glad och trevlig mot alla. Ryktet började först med hur Laila såg ut. Sedan blev det hennes tomt. Där stod fullt av rostiga, sneda, vinda och obrukbara skapelser. Gräset var långt. Aldrig klippt sen hon flyttade in, förfasade sig byborna. Sen alla hennes kattor som sprang och gjorde  sina behov hos grannarna. Sen dessa människor som springer hos Laila på sena kvällar. Mest karlar förstås. Byborna var säkra på att hon tjänade sina pengar på bordellverksamhet. Det gick så långt att byborna tittade bort och hälsade inte tillbaka när de mötte Laila. Ryktet är nu fullt av namn på olika män som besöker henne. De pekar ut gifta män med familjer och så vidare. Usch en sådan kvinna vill de inte ha i sin by. De anmälde henne därför till polisen. En anmälan måste följas upp så polisen åkte ut till Laila. De fick höra att det fanns bara en katt och det var en innekatt. På grund av sjukdom så hade Laila vänt på sitt dygn. Sov länge och arbetade på kvällar och ibland på nätterna. Hon var en mycket känd konstnär och hade ett bra rykte inom konstvärlden. Många ville köpa hennes skapelser och det skedde oftast på kvällstid. I trädgården fanns det fem vackra konstverk som stod vackert utplacerade på den vackert frodiga och nyklippta gräsmattan. Hur dessa rykten började anade sig Laila till. Tanten som bodde före henne orkade inte med sin tomt. Där fanns bråte av alla de slag. Byborna hade totalt glömt av det i sin iver med att förtala Laila. Följer man inte mallen utan sticker ut i mängden, blir det lätt rykten. Laila förlät sina bybor och vad jag vet, så skapar hon än sina verk. Byborna fick andra saker att sprida sina elaka rykten om. 

@ Ljusletaren 

25 augusti

Konstig känsla

Behagfull känsla


Trots att jag sällan går i kyrkan har jag alltid en längtan dit. Vördnaden jag känner när jag kliver in är mäktig. Ljuset, målningarna och utsmyckningarna är otroligt vackra. Hantverkarna har verkligen lagt ned hela sin själ för att fullfölja sina arbeten. Ljusinsläppen ger förtröstan. Akustiken får själar att vibrera på själars yttersta grenar. Glömd är alla domedagspräster som hotade, för makten och härlighetens skull. Jag vill se och känna av ljuset i kyrkan. Jag vill känna mig välkommen hit oavsett vad jag tror på. Här ska vilorum för stressade själar mötas i samförstånd med ljus och värme. Musiken ska flöda mjukt och innerligt men får inte ta över kyrkans hela mäktighet, med för höga ljud. Ska vara en fristad för alla att längta till. Min fina önskekyrka berör mig trots att jag sällan är där. 


@ Ljusletaren

24 oktober 2018

Vad vet jag egentligen?

 


Vad vet jag egentligen?

Gått och grunnat på detta ett tag. Jag har en människa. Klyver upp den individen i fyra delar. En fjärdedel av hjärnan finns nu i fyra bitar. Intelligensen har minskat och finns nu bara som en fjärdedel. Lek sen med tanken om man tänker på detta sätt blir allt så stort. Av den högsta intelligensen finns nu en del av det skarpsinnet i människans hjärna. Ljuset eller den högste eller vad ni vill kalla den högste finns hos dig och mig och vi står i direktkontakt med den högste. Viktig information delas ut i små delar. Det höga intellektet mår inte människan med och därför finns små delar. Födas med klarsinne och ett helt livspussel färdigt ger lusten att ge upp innan man ens börjat livet. Pussla och ändra och lägg rätt. Livet skapas av dina egna förutsättningar. Någon eller några kanske har utökat sin lilla del av vetandet. Vad vet jag ”skratt”

© Ljusletaren

22 oktober 2018

Trots allt

Trots allt

Trots allt försöker jag skriva om detta ord. Ordet ger mig inget. Tomt. Helt likgiltig. Skaparådran nollställdes totalt. Trots allt försöker jag. Får söka mig ett annat spännande ord.  Trots allt ett bra försök. Ordet kan inte vara alla till lags.

© Ljusletaren

22 oktober 2018

Stark kritik

Adelstam vägrar sin silversked

Louise var inte stark då, fast mycket kritik hade riktats. En kvinna ska inte ha åsikter eller göra sig hörd för då blir hon genast intryckt i ett hörn. Enda undantaget är om du är gift rik eller om du är född med ett adelsnamn. Louise Adelstam var född med silversked i munnen. Fast hon ville inte ha det på det sättet. Hon var en stark och fri själ som såg till medmänniskan. Det värsta hon visste var när hennes gelikar ville sko sig på andra för att utöka den stora penninghögen. Avskydde hur de pratade om hur man kunde gömma pengar så att inte skattmasen fick tag i dem. Louise hade fått höra många tårdrypande historier under sin uppväxt och oftast så handlade det om starka kvinnor som skulle tystas. Makten var männens. Louise skäms för sin fars lurendrejeri mot de som har det mycket sämre än han. Hon skäms även för sin mor som låtit sig kuvas på detta sätt med att bara le och hålla med. Det är faktiskt tjugohundra arton och samhället bör räknas som jämlikt men så är det inte. Snarare så är samhället på tillbakagång. Glömt är medkänslan till människan. Glömt är arbetsmoralen om att vi arbetare går tillsammans mot övermakten. Samhället flödar av hat och skattesmitare. Rik vill ha mer. Fattig blir fattigare. Louise är född i fel familj och det tänker hon ofta på. Hon vill bli en kvinnlig Olof Palme och strida för arbetarna. Nu är hon på god väg att bli vald som socialdemokraternas första kvinnliga Statsminister. Hatet glöder och flödar mot henne. Hennes familj har tagit avstånd från henne. Det söks efter svaga punkter i hennes liv så att det ska slå tillbaka mot henne. Bland annat har Louises familj gett uppgifter och pengar för att få henne i dåligt väder. Det var svårt att ta detta med ro men samtidigt så glödde hennes kämpaiver ännu mera. Hennes partikamrater stöttade henne när det var som värst. Annars hade trycket kanske blivit för övermäktigt? Nu var hon vald och den värsta faran var över för att bli avsatt. Hon kände folkets iver och tro på henne. Regeringen var nu tillsatt av personer som var trovärdiga. Hälften av varje kön fanns med i regeringen. Louise har många bra tankar om att förändra samhället och hon har folket med sig. Alla hiskeliga löner ska kapas på längden och tvären. Papperssamhället ska minskas. Människan ska ses oavsett hudfärg eller handikapp. Ja, samhället bör tänka lite som det var förr när landet gick som bäst. Louise strålar av framtidsutsikter. Adeln har fått ge vika. Det ska försvåras för skattesmitarna och så vidare. Lycka till Louise som numera heter Palmskog i efternamn.

© Ljusletaren

21 oktober 2018

Äldre inlägg

Nyare inlägg