Visar inlägg från november 2019

Tillbaka till bloggens startsida

Torsk

Vill ha mer pengar (fiktivt)


Mina Olsson är en hårt hållen flicka hemifrån. Det är knappt att hon får några fickpengar alls. Förstår inte hennes föräldrar att hon behöver pengar för att inte bli mobbad i skolan?

Dessutom så måste hon göra en massa saker hemma innan hon får gå till sin bästa vän. Mina vill också sminka sig och bära lite finare kläder än det hon har.

När hon konfronterar sina föräldrar så skrattar de bara. Du har fyra ombyten denna termin och det bör väl räcka? Dessutom så är du så söt att du inte behöver sminka dig. Mina knyter handen hårt i sin jeansficka. Reser sig upp och går därifrån.

Hennes bästis verkar ha allt. Hon har pengar som gräs. Många gånger har Mina undrat var alla pengarna kommer ifrån men har inte vågat fråga. Maria som hennes vän heter verkar inte ha föräldrar som har så mycket pengar, men vad vet man?

Mina ringer upp Maria och gråter i telefon. Berättar återigen om vad hennes föräldrar svarade henne när hon bad om mer pengar.

Kom hit till mig så ska du få veta vad jag gör för att få extra pengar viskar Maria tyst. Kommer som ett skott svarar Mina glatt.

Nu sitter de båda på Marias säng och Maria ska berätta sin hemlis för Mina. Bara du lovar att inte säga något till någon. Det vet du att jag inte gör svar Mina.

Maria ställer sig upp och drar ut sin byrålåda. Där ligger fullt av underbara underkläder i minimala storlekar. Du och jag drar samma storlekar så ta på dig detta säger Maria. Mina står med en svart minimal behå och svarta genomskinliga trosor plus en svart höfthållare.

Mina blir förskräckt då hon ser sig i spegeln. Hon ser ut som värsta vampen. Nu kommer Maria dessutom med svarta tunna strumpor till höfthållaren plus svarta högklackade skor.

Tar sedan fram en liten vit blus som hon knyter under Minas bröst. Tar också fram en kort skinnkjol som Mina får ta på sig.

Maria klär sig likadant som Mina. För att dölja sina kläder tar flickorna på sig sina ytterkläder. De högklackade skorna bärs i en påse.

Nu ska du bara ge männen det de vill ha. Se bara glad ut så får du extra mycket av deras pengar.

Hur ska jag våga? Tar det ont? Ja, det var många frågor som Maria fick svara på.

De går in i ett höghus. Åker upp till tredje våningen och blir insläppta. Jag har en ny tjej med mig idag och hon vill också tjäna sig lite pengar säger Maria.

Flickorna visas in i olika rum. Blir tillsagda att ta av sig ytterkläderna och vänta in den första kunden.

Mina darrar av olust. Ska hon våga detta? Är detta värt alla pengar?

Spanare har haft span på denna våning länge. De känner även igen Maria. Men de måste ta dem på bar gärning för åtal.

De ser hur en torsk kommer nedför gatan med pengar i fickan. De ser hur han går in i huset och in i hissen.

Nu öppnas dörren till Minas rum. In kommer en vacker man. Hans blå ögon tindrar när han ser en vuxen tonårings härliga och oförstörda kropp.

Han lägger pengarna på bordet och lockar Mina till sig. Han börjar kela med henne när de hör oväsen från hallen.

Dörrar öppnas och stängs. Mannen bredvid Mina reser sig upp. Ska just ta sina pengar när dörren till rummet slits upp. Du rör inte pengarna säger en spanare. Tar med mannen ut ur rummet. En kvinnlig polis kommer in i rummet och vill ha alla Minas uppgifter.

Maria och hennes torsk tog de på bar gärning när de låg med varandra.

Den kvinnliga polisen skjutsar hem Mina. Ber att få prata med hennes föräldrar. Berättar sanningen för dem. Det enda de säger är … varför? Jag ville ha högre veckopeng säger Mina.

Föräldrarna tackar den kvinnliga polisen. Ber Minna gå och tvätta av sig smink och ta av sig dessa kläder.

När Mina åter sitter ned med sina föräldrar så är de skamfulla. Vi förstår att vi har drivit dig i fel riktning. Tack gode Gud att ingenting hann hända säger de båda i korus. Hädanefter ska du få högre veckopeng på det villkoret att du slutar upp med att umgås med Maria. Mina svarar lättat ett stort JA.

För Maria gick det inte så bra. Hennes föräldrar blev helt chockade när de fick veta vad hon hade gjort. Visserligen hade de undrat var alla hennes fina saker kom ifrån men Maria var duktig på att ljuga. Nu hade de bestämt att hon skulle få gå skolan klart hos sin moster och morbror i en annan stad men Marias smak för pengar tog inte slut. Hon hamnade i dåligt sällskap och nu kom även knark med i bilden.

Männen som skulle utnyttja dessa unga flickor fick kännbara straff. Extra skamligt då de dessutom var högt uppsatta män inom kommunen.

Mina är numera ännu vackrare än förr. Hon använder minimalt med smink. Klär sig fint men på ett ungdomlig och naturligt sätt. Går bra för henne i skolan.

Tur att spanarna slog till just denna kväll eller hur?


© Ljusletaren

23 november 2019

Krona

Har ni hört hur vinden susar i släktträdens kronor? (Fiktivt)


Vackra och ståtliga träd finns vid denna vackra kyrkogård. Vissa träd är faktiskt lika gamla som kyrkogårdens äldsta och gravsatta människor.

Träden blir givetvis utbytta på grund av ålder men då planteras det nya skönheter till träd på samma plats som det åldriga trädet stod.

Finns vackra parkbänkar målade i olika pastellfärger här och var på kyrkogården. Man blir både glad och lugn när man sätter sig på en vacker bänk i regnbågens olika färger. Träden susar. Lyssnar du riktigt noga så hör du fågelkvitter här och där.

På sommaren blandas de olika springdammarnas ljud till några vackra symfonier.

Ni vet väl att träden pratar med varandra under jorden via sina fina rotsystem? Lyssnar du noga så följer det med röster från avlidna människors småprat med varandra.

Du kanske ser en grav utan skötsel ovan jord. Trösta dig då med att småprat hörs från rot till rot. Ingen är ensam.

Blir nästan avundsjuk på de som finns under jorden och önskar ibland att jag kunde lyssna in detta mjuka prat via ett sammanbyggt rotsystem.

Maskar bökar upp jorden så den blir mullrik och fin. Resultatet blir då att allt vilar på mjuk och bördig jord.

Varje arvsanlag från din släkt lever vidare via detta enormt skickliga nervsystem från dessa träd. Sitter du ned och bara blundar och lyssnar, kanske du kan pejla in just din gens släkt.

Jag trivs med att vara här. Kontakten med träd och bortgångna släkter får mig stärkt. Jag vet att en dag finns jag inte längre med men jag finns pratande under jord med rotsystem som går från grav till grav.

Tanken är så fridfull att ta in. Visst håller ni med om det?

Under tiden vi lever och lever fullt ut så ska vi ibland sitta på en pastellfärgad bänk och höra hur släktträdens kronor susar.


© Ljusletaren

22 november 2019

Driva

Bästa gåvan för oss båda (fiktivt)


Varje morgon så går jag förbi detta gula hus. Det är ett litet och sött hus. Tror att det är endast 2 rum och kök. Perfekt för en person. Tomten är stor och alltid välansad och fin.

Brukar vinka till denna gulliga man. Han vinkar alltid så glatt tillbaka. Hans katt går alltid efter honom som en hund och får mig att småle.

Nu har jag varit sjuk i några dagar och inte kunnat gå ut. Känner mig bättre idag så nu ska jag gå i sakta mak och bara njuta av morgonens friska luft.

Jag lullar fram där jag går. Luktar in höstens alla dofter. Registrerar att hösten är på väg att släppa sitt grepp och välkomna vintern.

Nickar glatt mot olika människor med hundar efter vägen. Strax framme vid det gula lilla huset.

Så konstigt? Det är en hel driva av löv på trappan. Har aldrig hänt förr!

Jag går förbi huset. Vänder mig om. Nej, jag kan inte gå förbi.

Jag vänder om och går fram och över lövhögen och ringer på dörren. Inget svar? Katten kommer fram mot mitt ben och jamar. Ser hungrig ut.

Skyndsamt tar jag upp mobilen och ringer och begär polisen. De har fullt upp men de lovar mig att skicka en låssmed.

Låssmeden kommer relativt fort. Dörren öppnas och vi går in. Kissen visar vägen. Där på köksgolvet ligger den gulliga mannen och ojar sig. På köksbordet ligger hans mobil. Numera urladdad.

Nu ringer jag fort efter en ambulans. De tar med mannen snabbt och slår på blåljusen fort. De hann även i all hast att få mitt namn och mobilnummer.

Jag tittar i kylskåpet och där finns fullt av bland annat kattmat. Ger kisse mat. Tar kissen med mig och följer sen med låssmeden i hans bil. Han skjutsar hem mig.

Kissen ligger nu mätt och belåten i min soffa. Tittar på mig och jamar. Ja, jag vet att din husse är sjuk men du ska bo hos mig tills han blir frisk. Det är som att kisse nickar ett ja till mig.

Äntligen ringer de från lasarettet. Är det Amanda Nilsson. Ja, svarar jag. Vi ringer om den personen som du räddade livet på. Hade denna man fått ligga på golvet bara en timme till så har han med all sannolikhet varit borta. Han har haft en hjärtinfarkt och väntar nu snarast på att bli opererad.

Han yrar och pratar om Nils. Vet du vem det är? Nej, men jag gissar att det är hans katt. Du kan hälsa till mannen att jag tog hand om hans katt. På vilken avdelning ligger han och när kan jag besöka honom? Kom upp i morgon till Medicin, avdelning 6, rum 23. Hälsa honom att jag kommer.

Det är trött man som ser på mig med bruna ögon från sin säng. Han ler igenkännande när han känner igen mig. Jag har fått veta att mannen heter Ivar. Jag sätter mig på en stol bredvid hans sjukhussäng. Säger att jag heter Amanda Nilsson och att det var jag som hittade honom igår. Berättade att jag tog hem Nils till min lägenhet.

Ivar blundar och bara ler av tacksamhet. Jag tar tag i hans ena hand och stryker den varsamt. Nu ska du vila och bli frisk. Nils bor hos mig. Dessutom ska jag och Nils kratta din tomt klar inför vintern. Jag ska även vattna blommor och ta in din post med mera. Behöver du hjälp med räkningarna så ska jag också göra det.

Ivar bara suckar av välmående och slår upp sina ögon. Plirar glatt med dem innan han somnar igen. Jag går förbi sköterskerummet och berättar vad jag har sagt och ska göra till Ivar.

De sa att jag är en ängel som gör så här för en ensamstående man och utan vinnings skull.

När Ivar äntligen fick komma hem så var allt i tipp topp både ute och inne. Kylskåpet var fyllt. Jag hade ordnat med larm och mycket mera.

Numera så måste jag gå in och hälsa på Ivar och Nils var dag. Undra vem som är gladast över att se mig, ler jag för mig själv.

Givetvis försökte Ivar betala mig. Kommer aldrig på fråga sa jag. Detta är en vängåva från mig till dig och Nils.

Jag ärvde Ivars hus vare sig jag ville eller inte när Ivars tid var utmätt här på jorden. Så klart att jag också ärvde den numera åldrige Nils.


© Ljusletaren

21 november 2019

En given mening är dagens skrivpuff

Präktig ut i fingerspetsarna (fiktivt) 

Attans vad jag går i gamla hjulspår. Jag som inte skulle bli lik mamma eller mormor.

Nu går jag här och nöter på disk- och skurtrasan. Jagar varenda jäkla dammkorn.

Veckans alla dagar är inrutade om vad som görs på varje dag förutom söndag då det är vila. 

Jag är less att renbädda varje fredag. Det går lika bra att göra det en annan dag.

Jag är spyless på dessa rutiner. Hörde ni vad jag sa?

Livet går så fort och jag vill inte stå vid Guds port och säga att allt jag gjorde var att städa.

Förbenade skor som står på rad och skrattar åt mig.

Nu börjar även kläderna som sitter färgmässigt  sorterade att ta sig för magen av alla skratt.

Tvätten skrattar hånfullt till mig. Tvättar du mig en gång till enbart på tisdagar då vill vi inte vara med längre. 

Det snurrar runt i mitt huvud. Alla döda ting pratar och pekar finger åt mig.

Vi vill flytta till din slarviga granne för hon har kul. Hon vill komma till himlen och veta att hon har utfört något som andra kan minnas länge.

Sträckta lakan på en onsdag. Vem minns det? Din slarviga granne manglar inte. Hon drar och sträcker och går sen i väg för att göra roligare saker.

Baka bullar på en torsdag?!?! Det gör din granne när det faller henne in att göra det.

Jag känner hur min strupe kläms igen och jag får knappt luft. Ångesten bankar på och hjärtat slår som aldrig förr.

Fredag är det veckohandling. Stå och trängas med alla andra en fredag. Din slarviga granne veckohandlar aldrig på en fredag. Då ska man vara glad och inte jätteslut på kvällen. 

Denna förbaskade granne att reta gallfeber på mig. Dessutom är hon glad och trevlig.

Det som ska börja nytt, kan lika gärna börja här.

Jag sparkar skoraden i oordning och lovar mig att detta är sista gången i mitt liv som ska scemasättas på detta sätt.

Jag vill leva och banne mig att jag ska leva.

@ Ljusletaren 

20 november

Vresig

Det tar ont på många sätt (fiktivt) 


Julia hade beställt hem olika hantverkare för att göra om hennes nya sovrum.

Eftersom Julia inte orkar att gå upp och ned från sitt sovrum på övre våningen så var detta val ett måste.

Inte kul att börja ändra på sina vanor då man är sjuttio plus men allt för hälsan.

Dessutom så trivs Julia med att bo kvar i deras gamla och trivsamma hus. Bo i lägenhet i stan var inget för henne.

Hon blev änka för ett år sedan så mycket tynger ned hennes sinne.

Han var så älskad hennes Alfred. Lite tjurig och bångstyrig ibland men älskad.

När någon kär avlider så ser man dessutom bara denne personens bästa sidor. Då kommer ångesten och tårarna som ett brev på posten.

De har delat säng i mer än femtio år. Nu ska även den biten ändras.

Julia ser hur golvläggaren slipar det gamla parkettgolv i barnens förre detta lekrum.

Ser sen hur tapetseraren fäster fast nya tapeter i detta rum. Då brister det för Julia.

Hon klagar på mönsterpassningen, på de förklistrade våderna. Hon klagar på hans klädsel, hon säger att han är oartig.

Men ska frun hålla på och vara vresig så tror jag att jag struntar i allt.

Förlåt, förlåt, goa tapetserare. Jag har ont, jag är ledsen och det blir svårt med en ny förändring.

Julia sätter sig på en målad gammal stol i rummet. Du är så duktig och noggrann och det är inte det som felar. Känns så tokigt att få en ny säng att sova i. Sen även detta med att byta sovrum.

Tapetseraren svarar att han förstår Julia. Men vill att hon ska tänka sig för lite nästa gång hon blir arg och vresig.

Vet  du säger han till Julia. Du behöver komma ut och träffa andra människor. Vet att du är kvar i sorgen plus värk och förändringar.

Får jag komma och hämta dig i kväll? Ja svarar Julia snopet.

Allt i nya sovrummet är klart fattas bara möbler och gardiner. Men det ska barnen med respektive fixa till henne

Tapetseraren hämtar henne klockan arton noll noll.

Julia blir skjutsad till hans mamma som också är änka.

Agnes heter änkan. Hon tar emot Julia med värme i rösten. Säger till sin son att hämta Julia om två timmar.

Båda kvinnorna grät och skrattade tillsammans. Kom underfund med att de hade följt med samma kille i tonåren. Inte samtidigt utan efter varandra.

Helt plötsligt står tapetseraren Viggo i dörren. Två timmar hade sprungit i väg i en hast.

Julia och Agnes blev bästa vänner.

Barnen med respektive hade gjort hennes sovrum ombonat. De hade till och med köpt henne en ovanligt bred enkelsäng. 

Alla förändringar är inte av ondo tänker Julia och ler för sig själv.


@ Ljusletaren 

19 november 2019

Äldre inlägg

Nyare inlägg