Visar inlägg från januari 2021

Tillbaka till bloggens startsida

Avsnitt 15

Del 15

Flytten

Detta med att diskutera var de ska flytta var ingen lätt sak. Det skulle ta ont att lämna sin mamma kvar i byn. Dessutom skulle hennes barndomshem inte överlåtas till hennes eller Åkes barn. Stor sorg bara det.

Det är skam på torra land att den som är mest utsatt ska vara tvungen att flytta på sig för att få frid.

Hur Åke och Adriana resonerar kommer de inte på något vettigt förslag. Tills en dag då de slår upp sin lokaltidning. Där är huset alla vill ha. Det är gammalt och gediget. Har sommarstuga och uthus och en ladugård. Tomten är stor. Det enda kruxet är att det ligger mycket avsides. Det är därför som det är så billigt. Finns krav på att det måste vara rätt köpare.

Konstigt tänker Adriana. Vadå rätt köpare?

Alla i familjen är överens om att detta verkar jättebra. Deras barn kan studera i Umeå. De kan ta bussen hem över helgerna om de inte vill stanna kvar i stan.

Ior finns inte längre och inte Karo och kattorna. Goliat börjar bli gammal så han ska de sälja till en familj i byn som tar hand om pensionerade hästar. Där kommer han att få det bra.

Adrianas händer skakar när hon tar kontakt med mäklaren för mer information. Hon blir genast tagen på allvar och hänvisas att ringa till ägaren direkt.

En gammal go kvinna svarar. Adriana berättar att de är intresserad och berättar också om Bo och deras rädsla för att bo kvar i hennes barndomshem.

Kvinnan blir jätteglad när hon får höra om Adriana och familjens djurintresse. Det ingår hund och kor i anbudet. Finns även kattungar att ta hand om. Adriana blir överlycklig för det beskedet.

De kommer överens om att Adriana och Åke ska komma upp till fjällen nu till helgen så säljaren kan visa hela hemmanet.

Först flyger de till Luleå, sen har de hyrbil fram till en by utanför Arjeplog. Där ska de hämtas med skoter för att komma över till andra sidan av sjön.

De ser hur en skoter med kälke kommer körandes mot dem på platsen där de skulle vänta. En äldre krum kvinna möter upp dem. Berättar att hon ska hämta lite varor som hon har beställt med bussen innan de åker hem till henne. De nickar att det är helt okej.

Snart är de på väg över sjön. Det är ljuvliga vyer de ser. Både Adriana och Åke känner sig fria.

Väl inne i det gammeldags köket kommer en schäfer och möter dem. Fyra små kattungar ligger invid spisen. Hela huset andas frid.

Det finns två fjällkor i ladugården. Tyvärr ingen häst men två grisar. Huset är litet med tre små rum plus det stora bondköket. Det finns en bagarstuga på tomten. Sommarstugan är varmbonad så där kan eventuella barn sova. Ypperligt med två rum i den sommarstugan.

Det är en stor ladugård. Verkstad finns också i utbyggnaden plus ett utedass. Den gamla kvinnan pekar ut sina ägor. Visar också att det följer med två stycken hölador. Hon visar också upp brunnen som leder in vatten i huset.

Det är inte modernt men huset har en själ. De kan skaffa torrtoa för att montera fast i duschrummet.

Ingen kan komma hit på sommaren utan båt. De är skyddade ett långt tag under vintern och då isarna inte bär. De måste lära sig att leva som förr i tiden med slakt, potatis, bär och huggning av ved.

Adriana och Åke tittar på varandra och säger vi är mycket intresserade. Du ska få det pris du har begärt. Men var ska du bo själv? Jag flyttar in till Arjeplog och hyr in mig hos min syster.

Adriana och Åke sitter som trollbundna på kvällen för att lyssna på Aina som den gamla kvinnan heter.

Natten har varit ljuvlig! De längtar redan hit igen trots att de inte har åkt hem. Aina skjutsar dem till platsen där de har sin hyrbil. Vinkar glatt och säger på återseende.

Familjemöte hemma. Alla är lika ivriga för att få flytta till fjällen. Ungdomarna tycker det ska bli spännande att få gå på Universitetet i Umeå. Vissa av Åkes barn är äldre men vill ändå flytta med. De ska söka jobb i Luleå eller någon annan stad i närheten.

Adrianas mamma blir inte glad när hon hör om detta. Hur ska jag klara mig utan er? Vill du flytta med och bo i en lägenhet i Arjeplog? Då kanske du kan få prata med Aina då och då och även komma hem till oss för att hälsa på er? Så blev det också.

Adriana säljer det mesta från barndomshemmet. Det finns möbler dit de ska flytta. Bättre att köpa dessa möbler och ge Aina en slant så hon kan köpa det hon vill till sitt rum hos hennes syster.

De som köper Adrianas barndomshem får skriva under ett avtal om att de får inte berätta var hon har flyttat. Givetvis så skriver nya ägarna på det avtalet plus köpeavtalet.

På väg till norr. Det är med stora förväntningar de kör de många milen upp till norr. Personbilen är packad från golv till tak och får endast plats för två personer. Adrianas mamma flyttade till Arjeplog för en månad sen. Hon har installerat sig och även fått med sina möbler dit. Barnen är i Umeå. Två av Åkes barn är i Luleå där de har fått arbete och varsin lägenhet.

De är framme. De har hyrt en parkeringsplats med motorvärmare. Aina flyttade igår och har lämnat in sin skoter hos en granne på denna sida av sjön. Givetvis har de köpt skoter och kälke av henne.

Åke har fått instruktioner om hur han ska köra en skoter. Leden är risslad så de kan inte köra fel.

De hör hur korna råmar när de kommer hem. De vill mjölkas och är hungriga för de fick sin mat tidigt i går. De skyndar sig in med all packning. Schäfern Ida rusar fram från köket och hälsar dem välkomna.

Fort ut för nu ska kor mjölkas och alla djuren ska ha mat innan de packar upp. Tur att Aina har lärt Adriana hur man mjölkar.

De sitter sen inne vid den gamla vedspisen och tittar ut genom köksfönstret på alla stjärnor som hälsar de välkomna. Skålar med sina vinglas och bara njuter av frid.

Snart har livet börjat gå in i vanliga hjulspår. Det är skönt att få använda kroppen på rätt sätt och slippa siffror på papper tänker Adriana. Åke älskar sin verkstad och han älskar att lära sig att hantera motorsågen. Fått hjälp av en trevlig granne tvärs över sjön som visade honom hur han skulle göra.

Alltså en dag i norr går fort. Mörkret känns för första gången välkomnande. Ingen kan göra dem något ont för här kan ingen smyga sig in om natten. Kommer någon efter isen så varnar Ida på en gång.

Hur länge ska de kunna bo i denna tomtebolycka brukar Adriana tänka då och då.


@ Ann-Britt Berglund

28 januari 2021

Avsnitt 14

Del 14

Bo har permission

Bo vet att tvillingarna är femton år. Han vill se dem till varje pris. De är av hans eget kött och blod och ingen ska hindra honom. Det finns bara en hake och det är att han har bevakning på sina första permissioner.

Bo och hans manlige bevakare går till ett matställe för att äta mat. Denna första gång så är permissionen kort för att se om han kan uppföra sig.

Alla vet att Bo ser bra ut och att han kan manipulera många människor. Därför lägger han in en charmstöt på killen som bevakar honom.

I fängelset sprids skvaller fort så Bo vet att han manlige vakt är bisexuell. Därför gör han allt för att vinna över vakten på sin sida. Gör antydningar om att han vill ha lite sex med honom. Inte nu men senare.

Fängelsevakten sväljer allt med hull och hår. Han ser till att han får följa med som vakt när Bo ska ha sina permissioner. Han skryter ofta om till fängelseledningen om hur Bo uppför sig bra och är trevlig mot alla.

Nu är det första weekenden för Bo att vara ensam ute i frihet. Han har stämt träff med vakten på ett hotell. Ger vakten det han vill ha. Stoppar sömnmedel i hans dricksglas. När vakten sover så tar han tillfället i akt och flyr hem till Adriana.

Han ser hur två välskapta och fina tonåringar följer sin vackra mamma in i deras hus. Han tar upp pistolen och bestämmer sig för att smyga sig in för att skjuta alla tre.

Han öppnar den olåsta dörren och stiger in i det gammeldags köket. Adriana och barnen tittar förvånat på honom. De ser hur Åke och hans bror följer efter Bo men säger inte ett ord.

Bo tittar förälskat på sina tre offer. Tänker att det är nästan synd att döda dem men än är han inte helt fri och ingen annan ska få äga det som är hans.

Han tar upp pistolen och börjar sikta och givetvis först mot Lis-Marie och ska just skjuta när hans pistol flyger all sin väg. Skottet brann av men träffar bara taket.

Han känner något hårt mellan skulderbladen. Två män skriker att han ska lägga sig ned på golvet. Åkes bror är polis och han sätter därför handbojor på Bo.

Snart är gården återigen full med blåljus. Ingen är skadad som tur är.

Tvillingarna har fått veta berättelsen om sin pappa och även sett bilder på honom så de var inte heller så chockade.

Press och nyheter slår upp detta med stora uppslag. Hjältarna får riktigt skina för det de har gjort. Bo får ytterligare pålagda fängelseår. Dessutom ska han förflyttas till ett annat fängelse och längre ifrån Adriana och barnen.

Bos föräldrar blir helt chockade. Grubblar på hur allt detta har kunnat hända? Har de varit för släpphänta med Bo eller vad beror allt detta på?

För en gångs skull så faller inte Adriana in i mörkret igen. Hon känner sig däremot trygg med sin Åke. Fast det finns bara en sak hon funderar på. Kan de bo kvar här i byn? Bo kommer någon gång ut i friheten igen och då kanske det inte går lika bra?

Ja detta är en stor fråga att fundera på.


© Ann-Britt Berglund

27 januari 2021

Avsnitt 13

Del 13

Livet åker hit och livet åker dit

Adriana och Åke åker som oftast till staden för att träffas. De har kommit varandra nära och mycket nära. De har denna gång beslutat att åka till en annan stad för att ligga över på hotell.

Det är med fjärilar i magen som Adriana följer med Åke in i hotellrummet. Hon känner genast hur ångesten slår till. Adriana mattsvettas och fryser om vart annat. Säger till Åke att hon inte klarar av detta. Åker gör allt för att lugna ned henne men det går inte för Adriana vill fly och Adriana flyr.

Hon kör och kör med bilen. Stannar till vid en skog för att gråta. Hon vill så mycket men minnena är svåra att tackla. Hon ringer Åke och berättar var hon är och att hon vill bryta upp innan allt går för långt. Åker förstår men Adriana hör hur ledsen han är.

Hela det här förbaskade livet har varit svårt att tackla tänker Adriana. Hade hon inte tvillingarna och sin mamma så skulle hon ha gett upp för längesedan.

Adriana ser hur hennes mamma har sjunkit ihop och tappat lusten sedan Adrianas pappa dog. Hon måste vara stark för hennes mammas skull. Kanske hon och Åke kan vara vänner trots allt?

Adriana ringer Åke igen och frågar om de kan vara vänner trots allt? Givetvis säger Åke. Kom hit igen, jag ska ligga i soffan i natt och du får ligga i dubbelsängen.

Så trevlig kvällen blev trots allt!

Natten var angenäm i den stora dubbelsängen. Adriana tyckte synd om Åke och bad honom komma och ligga i den andra halvan av sängen. Det gör han med glädje.

Hon ligger och tittar på Åke. Ser hur fin han är. Tålmodig och stark. Vet att han älskar henne men Åke rör henne inte förrän hon säger till. Adriana känner sig trygg.

De upprepar detta med att ligga på hotell flera gånger. Åke låter henne vara varje gång.

Himmel och pannkaka för Adriana känner lust för första gången i sitt liv. Hon närmar sig Åke i dubbelsängen. Han är vaken. Han tittar ömt på henne.

Kyss mig säger Adriana och hon möts av heta mjuka kyssar. Smek mig säger Adriana. Åke smeker henne. Ta mig! Åke smeker henne på alla hennes känsliga ställe. Han får henne att skrika av lust.

Äntligen har hon fullbordat ett samlag och på ett ömt och fint sätt. Adriana verkar inte alls ha fått nog. De älskar hela natten. Åke är så fin och ler så fint och är så försiktig och öm. Detta är kärlek!

Alla i byn blir glada när Åke och Adriana berättar att de har blivit ett par. De fortsätter att bo på var sitt håll så att hennes och Åkes barn får vänja sig med varandra.

Åke vet om att Adriana inte kan få barn enligt vad läkarna har sagt till Adriana. Han säger det spelar ingen roll för vi har barn båda två.

Adriana stålar som förr. Det lyser riktigt om henne. Hon är vackrare än någonsin.

Det går ett antal av år. Åke och Adriana bor numera ihop. Barnen samsas bra. Djuren älskas av dem alla.

Det finns bara ett mörkt hål på himlen. Bo ska få börja med permissioner. Adriana bävar för följderna. Hon känner hur ångestklumpen återigen finns där. Sömnen påverkas och det hjälper inte ens vad Åke gör för att lugna henne.


© Ann-Britt Berglund

25 januari 2021

Avsnitt 12

Del 12

Livsviktiga förändringar

Hela hösten är snart till ända när det oundvikliga telefonsamtalet kom. Adrianas pappa har segat ihop hemma och är inte kontaktbar. Mamma väntar på ambulansen och ber att Adriana ska skynda sig till lasarettet och möta upp dem.

Adriana berättar för sin chef att hon måste till lasarettet. Ringer även till dagispersonalen för att förvarna om hon skulle bli sen.

Adriana är före ambulansen och ser hur de skyndsamt s lyfter över honom i en sjukhussäng och springer iväg med hennes pappa. Både hon och hennes mamma följer efter. De blir hänvisade att sitta ned och vänta i korridoren.

Snart kommer läkaren ut och beklagar sorgen. De får ta ett sista farväl inne i akutrummet. Det var hjärtat fick de höra och det var en massiv hjärtattack.

Återigen står de chockade vid en sjukhussäng. Pappa ser så fridfull ut där han ligger. Detta är helt ofattbart att det kunde hända. Sextiofyra år och död.

De får prata med sjukhuspersonal som tröstar de båda så gott det går.

Adriana och hennes mamma åker hem till Adrianas lägenhet. Hämtar upp tvillingarna efter vägen. Barnen börjar gråta när de får höra att deras morfar är i himlen.

Snabbt packar Adriana ihop lite kläder och annat för att bo hos sin mamma i några dagar.

Det rings hela tiden i telefonen för att höra vad ambulansen har gjort hemma hos dem. Adriana har fullt upp med att tackla sorgen och svara på grannars frågor. Till slut stänger hon av alla mobiler så de får vara i fred.

Det knackar på dörren och Adriana öppnar. Där står tre grannar med mat och fika till dem alla. Någon erbjuder sig att sköta om Goliat och Ior och kattorna. Adriana vet inte hur mycket hon ska tacka alla. Det gör gott i hennes sorgsna hjärta.

Efter en veckas sjukskrivning är nu allt ordnat inför begravningen och minnesstunden. Adriana och hennes mamma har resonerat om framtiden. Bestämt att Adriana och tvillingarna ska flytta hem till henne. Åtminstone ett tag.

Farmor och farfar till barnen hjälper till med att flytta Adrianas och barnens saker från lägenheten. Barnen har allt mera börjat acceptera att de hör till familjen. De söker sig till sin farfar helst av allt. Kan vara för att deras morfar inte finns längre.

Minnesstunden blev ljus och fin. Sorgen häckar och gräver i bröstet. Sakta, sakta, så kommer ljuset in i deras liv igen.

Adriana och barnen bor kvar i huset. Hennes mamma har flyttat till ett hyreshus mitt i byn. Adriana tyckte det var jobbigt att pendla mellan staden och hemmet så hon har sagt upp sig. Numera jobbar hon hos byns lastbilsåkeri och trivs jättebra.

Farmor och farfar avlastar Adriana med barnen annan var helg. Barnen trivs jättebra med sina farföräldrar. Trivs även på dagiset i byn där de bor.

Äntligen får Adriana pusta ut efter allt som har hänt. Hon till och med vågar sig ut på en seriös dejtingsida. Hon fattar tycke för en man som bor till och med i hennes by. Adriana vet vem han är och alla pratar så gott om honom.

Nu har de bestämt träff i staden på ett café. Det vet båda hur skvallret annars skulle gå i byn om de träffades hemma hos någon av de båda.

Mormor är hemma i huset för att passa tvillingarna under dagen. Sedan skulle farmor och farfar hämta barnen på eftermiddagen.

Adrianas hjärta klappar extra fort då hon ser Åke komma in i cafét och gå fram till bordet där hon sitter. En helt alldaglig man. Så stabil han ser ut. Lite blyg verkar han också. Hon gillar det hon ser för Åke utstrålar äkta sann värme.

Timmarna går fort och nu är det dags att ta farväl. Åke nuddar med sina läppar på hennes kind innan de åker hem i varsin bil.

Adriana kommer på sig själv med att nynna och småle hela vägen hem. Hon tänker att nu om något ska väl lyckan få vara kvar hos henne?


©Ann-Britt Berglund

24 januari 2021

Avsnitt 11

Del 11

Motgångar

Läkaren ser på dem med allvarlig blick. Lis-Marie har drabbats av en hjärntumör. Det går en tyst chockvåg bland alla. Läkaren säger att det verkar som att det är en godartad tumör. Den sitter lite illa till och vissa saker kan bli skadade vid en operation men bort måste tumören.

Adriana rasar ihop på stolen där hon sitter. Sköterskan som följde med läkaren in rusar fram till henne. Läkaren går också dit. Läkaren säger att vi fortsätter samtalet då Adriana har fått hjälp.

Adriana får en lugnande spruta. Vaknar till och ser på läkaren med stora sorgsna ögon. Läkaren fortsätter med att säga att vi ska göra allt för att få bort tumören.

När läkaren och sköterskan går iväg så pratar alla i mun på varandra. Chocken har gjort alla desperata och alla vill prata av sig. De samtalar om vikten med att vara trygga tillsammans för Lis-Maries skull och även så att Per-Erik inte skulle komma i skymundan.

Farmor och farfar ska sitta med Adriana hos Lis-Marie. Mormor och morfar ska vara med Per-Erik hemma hos dem.

Operationen ska ske nästa vecka så alla hinner förbereda sig. Adriana har lovat att hon ska tala om för barnen att det är deras farmor och farfar som kommit på besök igen. Tvillingarna är så små än, så de nöjer sig kanske med det svaret? Annars så får hon berätta lite mer. Men hon ska hålla tyst om vad deras pappa har gjort och var han är. Tids nog ska de få veta den hårda sanningen.

Lis-Marie tittar knappt på sina farföräldrar. Hon vill bara att mamma ska hålla henne i handen och stryka henne över håret. Hon ser så liten ut i den stora sängen.

Adriana ställer sin sjukhussäng bredvid sin dotters. Kryper sen upp i sin säng och kryper närmare sin dotter. Mor och dotter ligger hand i hand.

Per-Erik skulle få komma in en stund för att se Lis-Marie. Båda barnen ler mot varandra. Per-Erik ger Lis-Marie sin nalle som har legat kvar i Adrianas bil. Då skiner Lis-Marie upp och kramar snabbt om sin nalle.

Farmor och farfar hälsar på Per-Erik som tittar avvaktande på dem. Adriana förklarar för båda barnen att detta är er farmor och farfar.

Lis-Marie kryper närmare sin mamma och Per-Erik tar tag i mormor och morfar. Vinkar till Lis-Marie och Adriana och säger att han vill hem.

Farmor och farfar känner gråten stocka sig i halsen men de är tysta för de vill inte skrämma de små.

Nu har det gått en vecka och operationen ska utföras om en timme. Per-Erik får ligga i sängen bredvid Lis-Marie. Tittar med stora ögon på allt som biträdena gör med Lis-Marie innan de skjutsar iväg henne. Per-Erik vinkar till sin duktiga syster då hon rullas ut från rummet.

Alla går till de anhörigas rum för att vänta. Mormor är med Per- Erik i lekrummet. Timmarna segar sig fram. Alla har ätit i matsalen i omgångar. Morfar och Per-Erik har åkt hem.

Varje gång det smäller i olika sjukhusdörrar så tänker de nu är operationen klar. Till slut så kommer en läkare in och berättar att detta tar längre tid än väntat. Gå ut och få lite frisk luft eller sätt er i andaktsrummet. Vi har era mobilnummer så vi ringer så fort vi är klara.

Alla hinner ta en kort promenad, sitta och söka efter lugnet i andaktsrummet, äta middag och gå tillbaka till de anhörigas rum för att vänta vidare.

Till slut i sena timmen kom läkaren in till dem. Operationen har gått över förväntan. Tumören satt mycket olägligt till och det är därför som det har tagit tid. Nu hoppas vi att Lis-Marie ska bli frisk och att ingenting är skadat.

En matt Lis-Marie besöks på morgonen. Hon vinkar och säger mamma. Alla ler av glädje över att talet fungerar.

Ja allt fungerar för Lis-Marie och Adriana vet inte hur hon ska tacka alla. Personalen är jättegullig mot alla. När allt har varit så mörkt och dystert så känns det som att Adriana har hamnat i himmelriket.

Hösten är på intågande och hela världen målas in i mustiga och sköna färger. Lugnet har brett ut sig.

Adriana är sjukskriven på halvtid för att vara med Lis-Marie men nu är det snart slut med det för på måndag ska allt bli som vanligt igen.

Men sorgen ska återigen häcka hos Adriana och hennes familj.


@ Ann-Britt Berglund

22 januari 2021

Äldre inlägg