En hård knut (fiktivt)


Antingen eller löd svaret. Liv tittar uttryckslöst ut genom fönstret.


Hur har hon hamnat i denna situation? Stå så rådvill att hon frågar om något så tokigt?


Liv tittar ned på sina söndertuggande naglar. Tänker att ångesten har verkligen tagit ett kraftig tag om henne.


Många är de sömnlösa nätterna. Tårarna är fastfrusna och sitter numera inkapslade i bröstet.


Mattsvetten byter skepnad hela tiden. Från klibbsvett till iskall svett.


Liv vill leva. Hon vill inte må på detta sätt.


Allt hånar henne. Öppnar hon facebook så hånskrattar den lögnaktiga låtsasvärlden mot henne.


Titta vad vi reser och äter god mat. Se på våra fina kläder. Titta in och se på våra vackra heminredningar. Vi är lyckosamma människor och tro inte annat än det.


Liv är kräkfärdig på dessa falska människor. 


Omedvetet stryker hon sig över magen. Då slår insikten ned och nästan knivskär henne.


Här sitter hon och ondgör sig över andra men vad tänker hon själv göra?


Döda ett livsdugligt foster enbart för att det inte passar in i hennes mall. 


Vad är det för fantasivärld hon bygger? Hon är normalt frisk. Fast jobb. Lägenhet. Underbara föräldrar och syskon. Med andra ord har Liv ett bra kontaktnät.


Ensam blir hon men bra möjligheter för att ta hand om ett litet barn finns.


Här blir det inte antingen eller utan här blir det att babyn ska få växa till sig och sen välkomnas till livet av en glad mamma.


Nu löses den hårda knuten i bröstet upp och glädjetårar rinner friskt ned över en leende mun.


@ Ljusletaren 

25 november 2018