Kvarskatt (fiktivt)


Jag vill inte gå härifrån. Lukten, dofterna och inredningen i cafét ger mig en stabilitet i livet. Personalen är diskret och mycket duktiga. Deras vänlighet är vida känd förutom deras otroligt goda bakverk.

Cafét är alltid rent och snyggt. Inga smulor eller annat dylikt på borden. Allt är rent och avtorkat.

Jag gillar mannen som äger detta ställe. Han är liten och gladlynt. Skojfrisk på rätt sätt. Ja vi båda går bra ihop. Inte så att jag är intresserad av honom som man utan endast som en fin vän.

Han heter förresten Mikael. Ofta har han frågat mig om jag vill komma och baka med honom i bageriet. Han har hört på omvägar att jag är konstärligt duktig på att baka goda hembakade bröd. Vänner till mig har sagt att mina bakverk är ljuvligt goda.

Jag har alltid tackat nej till denna inbjudan men nu är jag i stort behov av pengar. Deklarationen har kommit och det var inte alls kul. Attans vad jag har blivit skyldig i år. Liten årsinkomst men ändå så vill staten ha mer av mig. Inte alls kul att vara sjukpensionär.

Jag vet med mig att jag kommer att få mycket mer av det onda om jag börjar baka med Mikael på morgonen. Men vad att göra? Inte vill jag gå på gatan heller tänker jag skämtsamt.

Mikael är imponerad av mina bakverk. Detta kommer att gå bra Mariette. Vi kommer att öka omsättningen ännu mera på mitt café.

Varje morgon är det kö in till cafét. Det köps hem matbröd och andra goda bakverk. På dagarna är det många pensionärer som tillåter sig att köpa en kaffe och något gott.

Någon har lagt ett litet paket i min kappficka. Ingen text fanns det att läsa på paketet.

När jag kom hem så öppnade jag det lilla paketet. Där finns en lapp. Texten lyder så här: ”Du är alltid så glad och vänlig trots din sjukdom. Dessutom så bakar du mitt älsklingsbröd så bra. Jag är en av dina vänner och jag vet att du bakar extra för att få råd med din kvarskatt. Jag har nyligen fått ärva lite pengar och vill dela med mig lite av den summan till dig. Här får du femtusen kronor från en vän som gillar dig.”

Femtusen kronor!

Vem är denna vän? Känner inte igen handstilen. Anar ändå vem det kan vara. Ska fråga i morgon.

Axel har du fått ärva några pengar frågar jag en av mina vänner dagen efter. Axel ger mig glada ögon och ler stort. Axel är det du som har gett mig ett litet paket?

Lisa en annan vän hör min fråga. Sträcker fram ett litet paket till mig. Öppna och se säger hon glatt. Femtusen kronor ihopsamlade från henne och andra av mina vänner.

Axel har gett dig en summa och jag och dina vänner har gett dig denna summa. Nu kan du sluta baka och ta hand om dig och din kropp på bästa sätt.

Mikael kommer fram och kramar om mig och säger att ett av mina konstnärliga bakverk ska få mitt namn. Du ska få en viss procent av det bakverket också i ett år framåt.

Mina tårar bara rinner och rinner. Hur kan just jag ha så fina vänner? Jag skrattar och gråter och kramar mina vänner och Mikael flera gånger om.

Jag får låna bageriet i kväll för jag ska baka mina konstnärliga bakverk till mina vänner. De ska få äta mina bakverk gratis. Mikael bjuder på kaffe eller te.

Drömmer jag eller är allt detta sant?


© Ljusletaren

20 mars 2020