Närvarons tid.


Aila blir helt övertäckt med ett ljus ljussken. En jättestor ängel står bakom hennes stol och väntar. Prästen öppnar dörren och visar in Galo till salen.

Prästen säger till sin fru att någon häxa ska vi inte skydda. Prästfrun sitter mållös och tittar på ängeln bakom Aila.

Prästen blir helt lamslagen av skräck när han ser ängeln. Ramlar fort ned på knä och ber om förlåtelse. Guds barn ska skyddas men nu är det för sent.

Galo bryr sig inte om ängeln skyndar sig fram till salsbordet och till Ailas stol. Precis när han ska ta fast Aila i hennes arm så lyfts Aila upp från sin stol. Galo ser bara ett bländande vitt sken försvinna genom taket.

När Galo återfår sin syn ser han bara prästen och prästfrun. De står båda på knä och ber. De ber om syndernas förlåtelse. De varken ser eller hör Galo.

Galo skyndar sig ut. Inga spår syns ute. Aila är som bortblåst från jorden. Underligt tänker Galo och skyndar sig mycket förskräckt hemåt.

Aila är hemma.

Aila känner igen allt fint som finns här uppe på denna planet.

Sakta går hon fram till den högste för att de tillsammans ska se i hennes livsbok.

Aila minns att hon ser vad hennes liv går ut på. Vad hon ska göra under sin livstid. Aila har mycket outrättat och ber därför på sina bara knän för att få fortsätta med sitt liv.

Helt plötsligt blev det åter så där ljust!

Aila kände ängelns närvaro och hur den omslöt henne varsamt och placerade henne på en ny plats på jorden.

Fjällbäcken porlar.

Fåglarna drillar vackra fågelsånger.

Solen skiner.

Himlen är blå.

Magen knorrar.

En liten fjällstuga syns en bit bort. Aila går dit.

Aila ser en liten och gammal kvinna ila mot henne.

Äntligen kommer du säger hon till Aila.

Kvinnan har ett så gulligt huckle över sitt gråsvarta hår. Hon är brunögd. Liten och krokig. Det lyser av livslust i hennes vackra ögon som liknar inget Aila har sett förr.

Skynda dig nu så att jag får ge dig lite mat för jag hör din mage knorrar. Aila skäms nästan över sin mages knorrande ljud.

När de kommer in i fjällstugan så står det två träskålar med soppa på bordet. Mjölken kommer från en av kvinnans två fjällgetter. Äkta hemkärnat smör till goda och hembakta bröd fyllda med goa örter finns också på det gamla träbordet invid ett fönster.

Den lilla sega och goa gumman presenterar sig som oraklet Luna. Luna vet därför allt om Aila och har även sett allt som har hänt henne.

Luna frågar om hon har fått med sig Gelias alla örter.

Ja, svarade Aila.

Nu är det försommar säger Luna och det är mycket viktigt för dig att samla upp mera växter och örter till din kunskapsbank. Jag har blivit ödmjukt utsedd för att hjälpa dig på din väg i detta livskapitel.

Vad hände när Galo försökte ta dig frågar Luna? Vet inte svarar Aila förvånat. Kände bara ljus och värme och sedan var jag här hos dig.

Bra, för vi har kort om tid för att samla in allt. Sommaren går fort och snart är det vinter.

Hjälp mig nu ned till fjällsjön för att diska.

Aila kan knappt se sig mätt på den otroligt vackra naturen. Det känns som att hon har varit här förr. Något litet minne pirrar till i hennes bakhuvud. Hon försöker att hitta den röda tråden i allt som händer och sker. Just som hon tar tag i minnet slinker det raskt undan.

Ingenting undgår Luna. Du ska få svaret på din fråga när du är helt klart med att ha gått i lära hos mig i sommar. Släpp nu allt och ta in allt du ser istället.

När jag diskar i vattnet så tänker jag på alla vattenrörelser som ges till känna.

Jag följer med in i jordens rörelser.

Jag följer vindens rörelser.

Likaså när jag kokar mat ute i gropen så följer jag in i eldens rörelser.

Jag är ett med himmel och jord.

Aila förlorar sig bort med Lunas påverkande röst.

Aila är nu ett med himmel och jord.

Aila rycker till när Luna säger att nu ska vi gå upp med disken och sedan ska jag visa dig en mycket viktig sak.


@ Ljusletaren

30 december 2019