Speciella glasögon på


Vad jag lekte med Bertil som liten. Han fanns alltid vid min sida. Helst när jag var ledsen. Han kunde konsten att få mig att skratta och skratta så där gott så att man ligger dubbelvikt.

Det var ofta som jag bjöd honom på kaffe och kaka med min dockservis. Bertil satt då fint och tackade artigt för allt.

Vi gick på fisketurer till den lilla bäcken en bit bort från mitt hus. Vi hade böjt varsin knappnål och knutit fast en björntråd som rev. Nu skulle spigg fångas som bara den. Så klart fick vi ingenting för vi lekte för mycket i vattnet. Plaskade och stänkte på varandra.

Vi kappcyklade och vinden friskade på bra i våra hår. Vi njöt av farten.

Vägrade att bära regnkläder. Vi gick ut för att njuta av det ljumma regnet. Hoppade i vattenpussar. Vi bara var. Bertil var min bästa kompis.

Fast mamma undrade ofta vem jag pratade med? Men ser du inte Bertil frågade jag flera gånger. Fick inget svar. Tyckte det var konstigt att mamma inte svarade mig.

Var bara tvungen att fråga Bertil om han såg min mamma och de mina. Självklart sa Bertil och jag nöjde mig med det svaret.

Då och då kröp Bertil ned i sängen bredvid mig. Det var då frågorna åter kom igen. Ser inte min mamma dig?

Bertil blinkade med ena ögat så att jag skulle bli lugn. Sökte min hand och våra händer kramades. Världen går att se på många olika sätt. Låtsas att du har speciella glasögon på som gör att du kan se det som andra inte ser.

Är det så enkelt Bertil. Har jag speciella ögon som ser det mamma inte ser? Ja, svarar Bertil.

Men detta med att jag vet saker som inte andra vet? Jag har jag inte vågat berätta för mamma om det.

Men jag visste precis när min mormor skulle dö. Hon hade ett speciellt skimmer över sig. Jag såg också en klocka som visade på en viss tid och en viss dag.

När mamma berättade om att mormor inte längre fanns med oss, sa jag bara att jag vet. Mamma tittade då lite konstigt på mig.

Bertil sa; ”Att vet du Barbro att du har fått en stor gåva och den ska du lära dig att sköta om på rätt sätt.” Vad är det för gåva svarade jag glatt. Du är en förbindelselänk mellan olika världar. Du kan se och känna in personer som inte finns med oss längre.

Du kommer snart att få lära dig ännu mera om detta av din guide. Du kommer att utvecklas och bli ett stort namn inom Sverige.

Vad är en guide undrade jag? Det är din nya kamrat som alltid ska finns hos dig.

Bertil skyndade sig att säga, tänk så kul vi har haft under dessa tio år. Vad vi har skrattat och busat. Eller hur Barbro? Ja, svarade jag glatt.

Helt plötsligt försvann Bertil. Jag sökte honom var dag, i veckor och månader. Till slut fick jag ge upp.

Istället hade det kommit en ängel invid min säng kvällen efter Bertil försvann. Hon sa att nu är du stor Barbro och nu måste du lära dig nya saker. Din guide kommer att vägleda dig. Bertil är nu hos en ny kompis för att följa honom i lika många år som han följde dig.

Jag blev konstigt nog trygg då jag hörde denna ängels ord och somnade gott. Drömde om Bertil och skrattade glatt i sömnen.


© Ljusletaren

19 januari 2019