En tankeställare till mamman i huset (fiktivt)


Jag tycker vår son Johan har blivit tunn. Undra om han äter som han ska nu när han bor själv? Visst, visst, jag vet att unga människor förändras när de börjar bli vuxna. Men jag vet också hur mycket Johan älskar sin mammas matkonst.

Johan har dessutom sagt till på skarpen att jag inte får laga för mycket mat så att även han har mat i frysen. Mamma, jag vet att du inte är så frisk. Jag vill ha dig som du är men låt mig få sköta om min egen mathållning själv.

Vad säger man? Vår son är tjugotre år och vill klara sig själv. Det är bara att acceptera även om det tar ont i ett modershjärta.

Fast Johan har ingenting sagt om att jag får bjuda hem honom på mat då och då. Nu var det längesedan det var då. Jag ler glatt för mig själv. Ställer mig och gör en paj som jag vet att Johan inte kan motstå. Tacopaj med sting plus en fräsch sallad till det.

Jag lägger ned hela min kärlek till vår son i denna paj. Jag skär salladen fint och jämnt, precis som Johan vill ha det.

Min man Torsten muttrar där bakom ryggen. Tacopaj, har du inget annat att bjuda på? Jag förklarar att jag tycker att Johan har blivit tunn och jag ska muta honom med denna paj. Min man Torsten ändrar nu helt hållning och tycker att Tacopaj ska bli gott.

Jag ringer Johan samtidigt som jag skjuter in pajen i ugnen.

Johan svarar att han är mätt men han vill ändå komma hem för det var några dagar sedan sist.

Johan sniffar och utbrister: Är det Tacopaj? Ja, svarade jag och min man i korus. Vi ska snart äta men du var inte hungrig fick jag höra av mamma sa Torsten.

Jo du pappa, en liten bit kan jag alltid äta.

Jag och Torsten blinkar till varandra bakom Johans rygg.

En pajbit åkte galant ned i Johans mage och en bit till. Till och med en tredje bit. Mamma-hjärtat blir varmt av kärlek. Pappa-hjärtat ler inombords.

Det blev en trevlig afton med vår son. Innan han ska åka hem vill vår son ha receptet till min tacopaj. Nästa gång är det jag som bjuder på detta säger vår son.

Viken underbar son vi har. Han vill oss bara gott. Han vill vara vuxen och visa att han också kan. Jag måste lära mig att vår son kan och han vill och han är inte så tunn som jag vill påstå.


© Ljusletaren

12 mars 2020