Ute på djupt vatten. (Fiktivt)


Jaha då var vi här igen. Idag ska vi gå in i medvetandet och se vad som döljer sig där. Ann-Charlotte riktigt längtar till att få koppla upp sig för att testa om hon kan se något hos sin kurskamrat.

De har en distanskurs som de tränar regelbundet med. Totalt är det tio stycken.

En betrodd och sakkunnig ledare ska finnas till hjälp när de ska testa på detta via att känna in i någon annans själ.

Ann-Charlotte har följt alla anvisningar som ska göras. Hon har mediterat. Bett om hjälp från de goda som alltid finns med henne. Bett en bön.

Christine hälsar alla välkomna via nätet och denna slutna grupp. Väljer ut en person till alla i denna grupp. Säger att hon finns där bredvid om de behöver henne.

Ann-Charlotte blev utvald att se in i Birgittas själ. Försöka att tyda det som finns som bilder omkring henne.

Hon börjar berätta lite tafatt om en man. Berättar klädsel, hårfärg, ålder och så vidare. Birgitta ryser till men säger ingenting. (Det var Birgittas pappa får Ann-Charlotte veta sedan).

Christine uppmanar Ann-Charlotte att gå ännu djupare in i Birgitta. Ann-Charlotte gör så och säger då till Birgitta att jag ser dig som liten baby. Du har en blå sparkdräkt på dig. Någon böjer sig över dig. Ser att du inte andas. Det är en ljushårig människa … din mamma … mest troligt. Hon rycker upp dig. Vänder upp och ned på dig. Ber änglarna om hjälp. De skyndar genast fram och till dig och din mamma. De ger henne kraft och mod för att banka på dig. Då flyger en bit från en napp ut ur din mun.

Din mamma gråter av lycka. Lovar sig själv att alltid kolla din tutte var dag. Hon visste med sig att det var en liten spricka i din tutte men trodde att det skulle gå bra ändå.

Din mamma sjunker ned på golvet med dig i sin famn. Ber högt och tackar sen för all hjälp hon har fått av de från den andra sidan.

Birgitta skälver till för detta kan ingen veta. Ingen i gruppen vet om detta. Hur sjutton kan man se in i ett medvetande för att få svar på detta? Birgitta är helt enkelt stum av Ann-Charlottes redogörelse, givetvis på ett bra sätt för hon tror ju på detta.

Christine säger ingenting än för det ska hon göra när dessa kvinnor är klara med sin kursuppgift.

Nu är det Birgittas tur att se vad hon kan få fram om Ann-Charlotte. Nu är det inget trevande längre för nu har alla hämningar släppt för dem båda.

Jag ser hur du simmar på djupt vatten. Någon tar tag i dig. Ni båda bottnar inte. Du och den andra personen trampar vatten. Ni klarar er och tar er båda till stranden. Detta har satt djupa spår i dig. (Stämmer berättar sedan Ann-Charlotte för Birgitta. Jag är rädd för att simma på djupt vatten).

Nu ser Birgitta hur Ann-Charlotte är född i en lappkåta. Hon ser hennes föräldrar. Pappan är shaman. Det är från dem som du har fått din fantastiska siargåva. När du gick över från det livet och in i nästa liv blev du en mycket vis kvinna. Den gåvan har du med dig även till detta liv.

Christine är väldigt medial så hon kunde följa med och se allt detta som båda kvinnorna har sett hos varandra. Hon lovordar deras fina gåvor. Talar om att Ann-Charlotte och Birgitta är mediala.

Både Ann-Charlotte och Birgitta är helt slut efter dessa två sessioner. De känner sig ändå upprymda och fasligt imponerande av varandra. Båda längtar tills nästa gång det blir en liknande lektion.

De sätter sig ned var och en för sig och ber om tack för den hjälp de har fått. Tackar också för att de goda har stått dem bi.

Tänk vad ett medvetande kan berätta, om gåvan finns för att se och ta reda på detta.


© Ljusletaren

29 januari 2019