Men hur gick detta till? 

Stress överallt säger vi. Fort ska det gå.

Till slut är vi så härdade att vi inte märker hur vi kör över varandra för att saker och ting ska gå i lås.

Alla vet att ekorrhjulet måste bromsas men ändå så ställer sig ingen på bromsen.

Det klagas här och där när folk sitter fast i rävsaxen "stress".

Alla bara följer med på det löpande bandet.

Någon kliver av i farten och sadlar om i tid och tur är det.

Pengar, vi vill ha mera pengar ropar de flesta. Om vi köper det och det så kan vi frigöra vår stressade själ ett litet tag.

Men naturen har har inte bråttom och tur är väl det. Där går allt i sin gilla gång. Så länge vi får ha en frisk värld så är det där vi ska läka oss.

Det sägs att många tillsammans kan förflytta berg. Varför ställer sig inte alla på bromsen och visar att de har fått nog?

Måste landet behöva var med om något riktigt hemskt innan vi tänker rätt?

@ Ljusletaren 

25 september