Är det verkligen tyst någon gång?


Kroppen ger alltid ifrån sig varierande och annorlunda ljud. Blodet sjuder.

Vinden mojnar. Sinnet lyssnar hela tiden efter ljud i det förstummade landet.


Kylan biter i kinden liksom i trädets pulserande sav. Dragningskrafter låter.

Nordens ljusorgel spelar upp olika spektrum på himlavalvet. Allt sprakar.


När är det tyst egentligen? Är det då man stannar av allt och bara lyssnar inåt?

Är ett med universum inom oss tillika med universum ovan oss. Ankommen.


© Ljusletaren

10 mars 2018