Hur är din moral?

Håll fast vid din moraliska kompass. Aldrig i livet tänkte Bertil. Till varje pris skulle han skydda dessa ungdomar från den svenska utvisningslagen. Bertil hade en fin gillestuga i källarutrymmet. Där fanns även toalett, dusch och bastu på samma plan. Även en dörr som gick ut till deras trädgård på baksidan av huset. Bertil och hans fru Viola hade baxat ned tre sängar från övre plan. Sängar som deras barn låg i innan de flyttade hemifrån. Vid varje säng i gillestugan hade de ställt en vikbar skärm så att ungdomarna skulle få vara lite enskilt. Viola bakade och lagade mat med glädje. Allt hade blivit så mycket trevligare med liv i huset. Bertil hade även en snickarboa i källaren och försökte att lära dessa tre flickor ett och annat. På något konstigt sätt hade några pojkar fått nys om dessa flickor. De vaktade på dem när de smög ut på baksidan. Flickorna hade berättat om kriget i deras hemländer. Skulle de tvingas tillbaka så skulle de fängslas på grund av deras fäders åsikter hade de sagt till Bertil och Viola. Flickorna var unga och föll för frestelsen att prata med pojkarna. Det blev också någon kram och puss. Kjell hette en av killarna. Han blev arg när en av tjejerna vägrade att låta honom tafsa på henne. Han sa att han visste vad som föregicks i huset och att han skulle anmäla Bertil. Flickan berättade detta gråtandes för Bertil och Viola. Vad skulle de göra? Uppehållstillståndet gick inte att söka längre. Det var utvisning ur landet som gällde. Hur skulle tre unga papperslösa flickor klara sig själva i Sverige? Gav de sig tillkänna så kanske de skulle bli dödade i sitt hemland. Hur länge kan man gömma medmänniskor? Blir de allvarligt sjuka får de vård men det kostar. Moraliskt hur gör man i en sådan här situation? Hur skulle du lösa detta problem plus att ha ett rent samvete?

@ Ljusletaren

30 september