Mitt möte med Ansgar (fiktivt)


Mitt inre har påpekat gång på gång att det fattas något. Har försökt att få tyst på denna inre längtan via att få släcka min törsts frihet.

Böcker och tidskrifter är plöjda och nötta efter ivrigt sökande bland orden om det andliga. Besökt flera olika församlingar men ingenting ger min själ ro.

Kända medium säger si och så om det jag söker efter. Tyvärr så är dess svar inte samma så tvivlet uppstår genast om jag kan lita på något av deras svar.

Letat på åtskilliga ställen i bibeln men jag hittar inte det jag söker.

Nu har jag fått höra talas om en munk i Skåne som bor i ett kloster. Sett på bilder hur fint det ligger invid en vacker sjö. Naturen finns ända in på klostrets marker.

Har faktiskt sänt ett brev dit och gjort en förfrågan om jag kan få till ett möte med den kända munken Ansgar. Det tog säkert två veckor innan jag fick mitt svar. Jag är välkommen dit den tionde juli.

Det står också anvisningar om hur jag ska bete mig vid mötet med Ansgar. Jag ska ta av mig alla mina kläder. Sänka mig sakta ned i en porlande bassäng. Simma över till den andra sidan av bassängen. Stiga upp och svepa in mig i en munkkåpa som ligger invid kanten. Sätta fast skärpet runt kåpan.

Gå i fridfulla tankar efter grusgången upp till klostret. Sätta mig utanför på en bänk och invänta Ansgar.

Jag är helt renad av bad och tankar. Välvilligt inställt inför detta möte. Ja, nästan längtar efter att få vara med om detta.

Det är som en explosion i luften av kärlekens molekyler när Ansgar kommer gåendes. Hans aura är bländande och jag nästan faller ihop av vördnad.

Han sätter sig bredvid mig och vi sitter tysta en lång stund. Sen ställer sig Ansgar upp och visar med händerna att jag också ska göra likadant.

Ansgar lägger sina händer på mitt huvud. Jag fylls upp av energi. Hela jag vibrerar. Jag bara är i något himmelrike som jag inte kan beskriva.

Ansgar säger att jag söker och söker och kan inte känna någon frid. Han tillägger att jag kanske söker på fel ställen. Din själ är längtande och har väldigt bråttom. Det är inte bra. Själ, inre röst och kropp måste samarbeta och det har blivit fel i din omprogrammering vid din födelse.

Ansgar fortsätter med att berätta om att han kan stilla ned min själ om jag tillåter mig att falla ned på knä invid honom.

Vi båda ligger nu på knä och jag känner nu hur Guds hand rör vid mitt inre. Jag har fått Guds kärlek.

Ansgar skiner som en sol. Broder tvivla inte mera utan gå nu baklänges och genomför samma procedur som när du kom hit.

Lämnar klostret.

Går grusgången ned.

Av med skärp och munkkåpa.

Simmar över till andra sidan.

Låter solen torka min kropp.

På med mina egna kläder.

Börjar resan hemåt.

Friden med att ha fått en lugnad själ är så otroligt givande.


© Ljusletaren

25 augusti 2019