Stark lyckokänsla (Fiktivt)

Så fort jag går in till Clara så blir jag så där alldeles trygg. Vet inte om det är något speciellt i hennes hem? Kan vara att Clara gillar det hon äger och för att hon inte byter ut sina saker. På sin höjd blir det nya gardiner och någon grön växt. Hemmet upplevs enbart vara fyllt av hennes goa energier.

Clara ser ut som kvinnor ser ut mest i hennes ålder. Lagt på sig trivselvikt. Räknas in hos silverpantrarna med sin hårfärg. Glasögon. Runt glatt ansikte0ch ögon fulla av liv.

Jag bara myser när Clara berättar om hur dagen har varit. Det är en poetisk saga att få följa med i hennes ordande. Clara är gift med goa vännen Bertil. Deras söta lilla tik heter Saga så klart.

Förstår ni inte hur jag längtar efter dessa besök? Det är som att genomgå en riktig meditation av dess like. Jag blir stärkt till både kropp och själ.

Jag vaggas in i ett slags slummer men hör ändå och ser allt. Claras vackra blick iakttar mig hela tiden. Baske mig om hon inte vet vad hon gör när jag sjunker så djupt och fridfullt in i denna njutning.

Vet att Clara har mycket för sig med sin tro på det andliga. Hon gör aldrig ett stort väsen av detta men vet Clara att någon är intresserad så kan hon prata i evigheter om detta.

Givetvis så blandas alla stora helgon in i hennes resonemang för allt hör ihop oavsett tro och religion. En gång då jag var på besök fick jag se hur det lyste om Clara. Jag såg vansinnigt fina färger runt hela henne.

Ville inte säga något för att förstöra hela stämningen. Googlade när jag kom hem. Det var hennes vackra aura som jag hade sett. Det var stort och mycket stort.

Jag vill bli som Clara, så där kunnig och duktig som hon är. Vill bli lika medmänsklig och vänlig. Lära mig att se människornas inre och inte bara se mångas fula skal som så många människor döljer sig bakom.

Clara måste vara en jordisk ängel, så är det bara. Jag vill bli som Clara.

@ Ann-Britt Berglund

23 november 2020