Hasses dag (fiktivt)

Solen gnistrar och snön är kritvit och fåglarna kvittrar. Himlen är blå och frihetslängtan är stor. Hasse vill bara ut. Han tittar på sitt armbandsur och konstaterar att det är sex timmar innan han ska gå hem för idag från sitt jobb.

Hasse bestämmer sig fort för att gå in till chefen och begära ledigt resten av dag. Det beviljas på en gång för Hasse är sällan ledig.

Väl hemma så kokar han mjölkchoklad och brer sig limpsmörgåsar med ost på, som förr i tiden. Han vet med sig att de gamla skidorna är i toppform för han tjärade dem i somras.

Det är en ynnest att få bo i en by och att ha naturen inpå knuten. Hasse glider fram på det hårda spåret. Tänker att detta är en ren lyx att få vara ute i naturen. Han ser harspår och rävspår. Här och var finns det något älgspår plus spår av älgens spillning.

Nu är han framme vid nedförsbacken som han annars brukar klara av men nu var inte turen med honom. Han ramlar omkull på den hårda skaren. Ena skidan lossnar och rinner ned en bit från honom i backen. Ryggsäcken skaver så den tar han genast av plus den andra skidan och ställer allt i spåret. Kasar sig ned och hämtar skidan.

Tar återigen på sig ryggsäcken men bär nu båda skidorna nedför backen. När han kommer ned så tar han på sig skida efter skida och åker iväg.

Snart är han framme vid den stora myren. Där stannar han och tar av sig ryggsäcken. Åker iväg för att hämta torr tjärved så han kan göra upp en brasa.

Sitter på en stubbe och grillar korv. Smuttar sen på varm choklad och äter sina limpsmörgåsar. Solen bara ler mot honom och han dåsar nästan till i denna härliga vårvinterdag.

Hasse tänker inte ens åka samma väg hem. Backen är jobbig och som tur är finns det en annan väg hem.

Varje träd och varje detalj berörs med varm blick när han åker förbi allt på sina skidor. Där hörs hackspetten och där hörs talgoxen. En röd fin räv hastar fram och gömmer sig bakom en stor sten.

Snart ser han sitt eget boende och är strax hemma. Tar av sig skidorna och drar bort snön från dem innan han lutar dem mot förrådsbyggnaden.

Väl inne så tar han av sig ryggsäcken och ser sig själv i spegeln. Röda kinder och glasklara ögon och ett smilande så att han bara är tvungen att le mot sig själv.

Det blir en tidig kväll för man blir skönt avslappnat trött av att vara ute i naturen. Hasse drömmer underbara drömmar och vill sova mera när väckarklockan ringer Men plikttrogen som han är så stiger han upp. Åter en dag med arbete innan helgen och Hasse hoppas så på en ny skidtur. Gnolandes åker han iväg till sitt jobb.

© Ann-Britt Berglund

30 december 2020