Den noggranna Hilma

Ungefär i övergången mellan september och oktober så gör Hilma sitt årliga besök. När hon hade levt i denna torparstuga hade allt så gott som varit klart till detta månadsskifte. Potatisen var upptagen, bären syltade. Sommarmöbler var bortplockade. Veden var i vedboden sedan försommaren. Hon hade putsat fönster och gnott på. Det enda som var ogjort var höstslakten av grisarna. Hilma avskydde slarv och kunde för allt i världen inte förstå dessa nya som bodde i hennes hus. De var slarver. Fläckiga fönster. Veden var inte ens beställd. Inga bär plockade. De stackars potatisarna de satte på försommaren var kvar i jorden trots att frosten hade börjat anlända. Plocka bär visste de inte ens vad det var. Hilma ryste av obehag. Hon var bara tvungen att göra dessa årliga besök för att se om bättring skett. Vid sina återkommande besök varje år rasslade och prasslade hon i köket när ingen var där. Hon gick uppför och nedför i den knarrande trappen. Skakade dubbelsängen där husfolket sov. Det var endast de små hon lät vara, för Hilma var enormt barnkär. Det var obehagliga upplevelser för hela familjen. Allt detta hade pågått sedan de köpte huset för sex år sedan. Nu var det sjunde året som de bodde där och de var beredda på Hilmas årliga besök. De två föräldrarna och de tre barnen satt på kökssoffan i köket. Flera levande ljus fladdrade mjukt och inbjudande. Den stora golvklockan slog tolv slag. På köksbordet låg den stora och nötta bibeln. De hörde Hilma ute på bron. De anade att hon var i köket för det kändes extra kalla drag. Sedan blev allt tyst! Inte ett knäpp hördes. De såg hur bibelns tunna blad sakta vändes. Alla upplevde ett starkt välkomnade ljus. Ljuset nådde bibeln och de anade att en gammal kvinna gått rakt in i ljuset. Hilma hade alltid varit Gudfruktig och när hon såg bibeln glömde hon av sitt besök. Hon såg sina nära och kära stå där i ljusets öppning och de vinkade till henne. Hilma gick till de sina och fick på detta sätt uppleva en stor frid. Sedan den natten har dessa årliga besök i torparstugan uteblivit.

© Ljusletaren

29 september 2018