Del 19

Sjukdom

Vilken underbar vinter med småttingarna och deras föräldrar. Hela huset ljöd av barnröster. Adriana var så vacker och glad. Åke såg lite blek ut om nosen men skrattade ofta och hjärtligt.

Det är något som inte stämmer tänker Adriana. Åke är aldrig blek inte ens under vintrarna. Hon försökte locka ut vad som felade Åke men han hummade bara bort allt. Fast en morgon så hittade hon honom avsvimmad i köket. Åke kvicknade fort till men Adriana gav sig inte utan sa nu måste du gå på en läkarkontroll. Tur att barnen var hemma och höll med i den frågan.

Barnen krävde att de skulle åka iväg nu till sjukstugan. Adriana bäddade med varma fällar i skoterkälken och Åkes son Staffan skjutsade honom med skoter. De hade ringt till grannar på andra sidan och frågat om lov att få låna en varm bil. Fällarna läggs in i bilen och sedan så kör Staffan och Åke sitter bredvid.

Det tas snabba prover men sköterskan rekommenderar att de ska åka till Sunderbyn med Åke. Staffan ringer Adriana och berättar. Ringer även grannen och ber att de ska köra Åkes skoter till Adriana och det lovar de att göra.

Det är en färd på närmare trettio mil. Tur att sköterskan har förberett att de är på väg. Personalen på akuten tar fort hand om Åke. Staffan väntar i patientrummet. En sköterska kommer och säger att Staffan ska boka in sig i patienthotellet. Sköterskan tar Staffans mobilnummer.

Staffan hinner precis äta en räkmacka och ta en kaffe i lasarettsserveringen. Då ringer mobilen. Sköterskan ber honom komma till kirurgens avdelning och får även ett rumsnummer.

Staffan skyndar sig dit och går in på rummet. Åke ligger nedbäddad och har dropp inkopplat i armen. Staffan kramar om sin pappa och undrar hur det är? Bättre hade det kunnat vara svarar Åke.

Nu kommer sköterskan och en läkare in i rummet. De presenterar sig och förklarar vad de misstänker att Åke är drabbad av. Cancer det ordet får nästan Staffan att svimma av. Han ser otäcka bilder framför sig plus ett kors och en kista. Långsamt återkommer han igen till det läkaren säger. För att veta riktigt hur det är så måste vi röntga dig Åke. Är det som vi tror så är prognosen god.

Åkes tårar rinner nedför hans kinder. Staffan är likblek. De besinnar sig och säger att om det är cancer så lät det som att det gick att fixa. Vi får hålla modet uppe och helst för Adriana.

Adrianas värld kraschar igen. Totalt svart. Hon famlar i mörkret. Malin och Per-Erik och tvillingarna lovar att stanna om Adriana vill åka ned till Åke.

Adriana åker med Åkes dotter som ska hem till Luleå.

Väl på Sunderby lasarett så följs de båda in till Åke. En glad Åke tar emot dem. Åke ser piggare ut. Staffan kramar om Adriana och sin syster.

I morgon ska Åke röntgas så Staffan åker vidare med sin syster till Luleå. Adriana tar in på patienthotellet.

Det är cancer. En tumör stor som en golfboll. Sitter i högra armhålan. Ser ut att vara godartad. Åke ska opereras fortast möjligt och i Umeå.

Adriana kör bilen till Umeå. Åke åker med sjukbil ned till Universitetssjukhuset.

Operationen gick bra. Tumören är borta. Nu inleds olika behandlingar så att Åke ska bli helt frisk.

Två veckor efter är Åke hemma hos Adriana igen. Svag men glad. Med jämna mellanrum ska Åke ned till Sunderby lasarett för att få sina behandlingar.

Sommaren är kommen. Allt ont verkar ha flytt bort. Åke är som sitt forna jag förutom att han grubblar mer än förr. Barnbarnen växer och nya barnbarn är på gång.

Adriana sitter ofta och flätar in sina händer i Åkes händer. Hon älskar denna man så mycket och hon inser var dag att hon har tur som får ha kvar honom.

Visst det var tråkigt att begrava hennes mamma men livets gång tar alltid slut någon gång. Farmor och farfar till barnen mår ännu bra tack och lov. Åkes föräldrar är döda sen många år tillbaka.

De båda ror för att hämtar posten på andra sidan sjön. Ett brev från fängelsevården. Det bådar inte gott. Ska de våga öppna brevet?


© Ann-Britt Berglund

11 februari 2021